Akvarell i grått karta över Gammelbo by till Kloten

Illustration Lisa Lager.
Med tillstånd från Älgmark Malingsbo-Kloten.

Gammelbo by

Redan på 1400-talet var Gammelbo Gård etablerad som en frälsegård i näst intill väglöst land. Ramsbergs socken bildades inte förrän 1589 och bygden tillhörde då Marma socken i Västmanland.

Gården levde av jord- och skogsbruk och sedan järnhantering vid den egna hyttan, som av någon anledning fick heta Fanthyttan. Mest omtalat är kanske när Lars Molin, alias Lasse-Maja född 1785, besökte Gammelbo Gård 1807 och lurade till sig gårdens kassa.

Vid sekelskiftet till 1900-talet hade stora förändringar skett. Hyttan var nerlagd sen en tid tillbaka, liksom andra hyttor och stångjärnshammare i bygden, den första telefonledningen hade kommit till byn och skolväsendet var väl etablerat sen en tid tillbaka. Ramsbergs socken var före sin tid med att införa allmän skolgång, redan tio år innan den lagstadgade folkskolan infördes. Till och med i Nytorp, i Bäckegruvan, hade man en egen skollärarinna 1884.

Du skall icke dörren stänga,
för den fattige som tränger,
går och söker efter bröd.
Då skall Gud detsamma göra,
stänga sina nådesdörrar
för din själ, när du blir död.


En tiggarvisa som vittnar om att livet på skogen inte var särskilt drägligt. Visan framfördes ursprungligen av en gumma från Sandtjärn och upptecknades efter Lovisa Jansson, född 1848 i Bäckegruvan. Visan gav namn åt Festspelens teaterföreställning i Ramsberg 1997 och 1998.

När Treöresvägen byggdes i början av 1930-talet, som ett så kallat AK-arbete, var det precis åren efter att timmerflottningen i Sandåns vårfloder hade upphört. Endast några flottarkojor finns kvar som minner om tiden. Om vägnamnet kom av den låga lönen eller en usel löneförhöjning är oklart.

Byn Gammelbo byggdes också i början av 1930-talet i huvudsak. Annars var det på skogen runt byn som människor levat tidigare. Nu pendlar de flesta till arbeten utanför byn och närmaste affär finns i Ramsberg.


Där startade 2022 RAMSBERGS HANDEL - en ekonomisk förening, där medlemmarna tillsammans äger affären som är obemannad, och drivs av besjälade ideella krafter i Ramsberg. Den är öppen dygnet runt!

Där finns flera lokala producenter representerade, med både potatis, ägg, grönsaker, glass, honung och nybakat gott fikabröd. mm. utöver ett mycket rikt utbud av dagligvaror, med många ekologiska valmöjligheter.


Bli medlem i Ramsbergs Handel - för service och gemenskap!
Medlemsavgiften är 50 kr per år. Första året köper du också en andel i den ekonomiska föreningen för 200 kr.
Du kan köpa hur många andelar du vill, alltså gärna fler än en
Meddela din e-postadress!
Swish: 123 548 5800
Bg: 5901-9703
Ulrika Beskow svarar på medlemsfrågor, tel 070 378 61 65

                         Klicka på Ramsbergs handels gröna logotyp för att komma till dess facebooksida.



Gammelbo hade, trots sin litenhet som ort, tillgång till ISDN och bra täckning för mobiltelefoni sedan masten i Hägernäs vid riksvägen kom upp. Men sedan hösten 2016 klipptes den fasta kopparkabeln för all telefoni och nu används bara mobil telekommunikation. Några har kvar sitt gamla fasta telefonnummer, men det kopplas mobilt.

Svartvitt vykort, flygbild över Gammelbo

           Gammelbo före 1952. Vykort från Gunne Rambergs samlingar.

Treöresvägen startar i byn ännu och snickerifabriken har inte brunnit än på många år (den brann ner 1968).
Skolan syns inte i bild men har undervisning fram till 1966.
Pensionärshemmen är inte byggda, eller husen som finns mitt emot idag. Det som blev en ishockeyplan småningom, har en stor loge, kanske för kol sen länge eller för timmer.

Handritad karta över centrala byn med husnamn

1990 gjorde Gammelbo Scoutkår (SSF) en miniorientering i byn och då fanns ännu folk i livet som kunde berätta vad gårdarna i byn hetat i folkmun. Många namn har upphört att användas, andra lever vidare i "belägenhetsadresserna" som infördes cirka 2007 när alla hus också fick ersätta sina gamla postlådenummer.

1993 återfick vi efter en del skrivelser och namninsamling den forna postadressen Ramsberg till vårt nya postnummer 711 98. Att ha haft 71700 Storå som postadress i många år har lett både en och annan leverantör på villovägar.

Handritad bild av sju olika nycklar. Texy Gammelbobygden - inventeringsprojekt 2023

Illustration: Lotta Lagerman

Gammelbobygden - inventeringsprojekt 2023
Ett nystartat projekt för att inventera byns hus och folk genom tiderna startade i maj 2023. 
Målet är att hitta namn platser,  hus och gårdar, och vilka som befolkat dessa.
Initiativet leds av Lotta Lagerman och Yvonne Lindholm.
En interaktiv karta växer fram via Google maps.


Vad finns att göra för en besökare i Gammelbo?


Somrig lättja, bad, fiske, bär- och svampplockning,
finns det goda förutsättningar för.


1. Gammelbo gård med hyttruin och kvarn. Redan på Lasse-Majas tid på 1700-talet blev Gammelbo gård omtalad då han stal gårdens kassa. Kvarnen är i bruk efter några års stillestånd och där mals idag ekologiskt odlad spannmål. Passera hyttruinen ”Fanthyttan” och följ Sandån uppströms på den södra sidan så ser du bäverns härjningar.

2. Biologiska norrlandsgränsen går precis där den gamla eken står invid det gamla spruthuset på vägen upp mot Gammelbo gård.

3. Rif-kojan. Utmed Treöresvägen finns den gamla flottarkojan intill Sandån. Kojan har fått sitt namn av förvaltaren, Ramsbergs IF. På väggfasta britsar kan man övernatta med en sprakande brasa i stugans mitt.

4. Kungstallen. Några hundra meter söder om Rifkojan har Domänverket skyddat en gammal tall vars ålder närmar sig 350 år enligt mätningar. Omkretsen är över 3 meter.

5. Orrspel utmed Treöresvägen. Strax söder om Övre Sandtjärn finns en liten mosse på vägens östra sida där man från bilen kan få beskåda ett orrspel en tidig vårmorgon.

6. Vinterisar. Övre och Nedre Sandtjärnarna är lätt tillgängliga vatten som erbjuder isar för långfärds-skridskor tidigt om vintern och sent om våren.
Men pass upp för vägbeskrivningar. Byn Sandtjärn ligger på andra sidan skogen.

7. Granhults fornstora dagar har lämnat spår efter sig i markerna. Utmed Sandåns västra strand, där ån rundar en halvö, kan du skönja resterna av en gammal kägelbana och sittbrunnar i marken med bord byggda av jord. Från kallkällan, nära Prästmossen, en bit in bland träden är det sannolikt att man avnjöt friskt vatten.

8. Torkrian i Granhults hage är stadd i förfall men vittnar om hur man återanvände slaggstenen från hyttans produktion.

9. Märrpinbackens tallreservat. På vägen från Nyckelbäcken upp mot Kloten, mot slutet av backen, på dess västra sida, har Svenska kyrkan avsatt ett område med gamla ståtliga tallar som reservat. Gå in bland träden, och nöj dig inte med att betrakta dem från bilen.

10. Bokar på 304 meters höjd. Fortsätter man på vägen mot Kloten passeras efter Almhöjdens gamla skola strax torpet Södra Kloten när man är som allra högst uppe på höjderna. Där planterades vid sekel-
skiftet, när skogsmästarutbildningen fanns i Kloten, fyra bokar som vårdades så ömt att de överlevde trots höjdläget. Men den karaktäristiska släta barken blir skrovlig, och bladen mindre och tjockare än när trädet växer i sin naturliga växtzon.

11. Långa Sands badplats.


Hur stor är byn?
Svaret varierar nog från person till person. Det beror på var man sätter gränsen för vilka hus som ingår i byn.

När föreningen i sällsynta fall delar ut material i brevlådor så växer byn på bredden och längden, då bjuds folk in från Torrbråten, Loholm, Gillermossen, Bäckegruvan med Sandtjärn, Rävnäs med Koksbacken och Glisundet och alla gårdar däremellan: Nyckelbäcken, Almhöjden, Västra Skogstorp, Granhult, Gammelbo gård, Nybygget, Trädgårdsvillan, Björklunds, Lövlunds, Årispan, Norrbo, Karsbo, Spelbo, Oxgruvan... osv.